Enligt den senaste nationella folkhälsoenkäten uppgav 36 % av alla tillfrågade att de hade problem med ängslan, oro eller ångest. Ångest och oro drabbar främst kvinnor samt unga människor och förloppet är oftast långdraget. Nu har en studie kommit fram till att det finns en koppling mellan demens och de som upplever mycket oro och ångest i medelåldern.
I studien har man undersökt litteratur och diagnoser och kommit fram till att ångest och oro kan vara en egen oberoende riskfaktor för demens. Tidigare har man trott att ångest och oro kan vara ett symptom på att kroppen senare kan komma att utveckla demens, men den nya forskningen menar istället att ångesten och oron i sig kan vara en bidragande faktor till att personen senare i livet drabbas av demens. I studien gick forskarna igenom 3510 artiklar med ett sammanlagt urval på 29 819 personer. I samtliga av de lämpliga studierna hittades en korrelation mellan kliniskt signifikant oro och ångest och framtida demens.
Andelen människor i Sverige som känner att de lider av oro och ångest har ökat under senare år. År 2016 angav 43 % av kvinnor i Sverige att de led av lätt ångest och oro medan bara 30 % av männen gjorde det. Enligt Folkhälsomyndigheten kunde inte heller skillnaden förklaras av utbildningsnivå, ålder eller län. Värsta drabbade är unga kvinnor där mer än hälften angav att de lider av ångest och oro.
I studien kunde forskarna dra slutsatsen att en kliniskt signifikant oro och ångest i medelåldern var relaterat till en ökad risk för demens om minst tio år. De menar också att oro och ångest kan vara en egen oberoende riskfaktor för framtida demens men också att fler mer ingående studier behöver göras för att säkerställa sambandet.